neens

Just nu är jag väldigt less och irriterad, varför skulle jag inte va när man nyss fick veta att sitt liv rasar samman..
Ni vet utbildningen jag skulle börja med i januari, blev lovad och allt var klart kan man säga.
Nu har skolan kommit på att dem vill lägga ner just denna utbildning 2010. Om jag ska vara riktig ärlig så gick jag iväg och bröt ihop totalt efter denna nyhet.
Visst finns de andra skolor MEN hur många kan jag hinna komma in på nu och då kanske jag måste flytta från Östersund just nu också.
Jag och Alex ska ju flytta i vår, vi kanske har en lägenhet i Stockholm då. Men jag vågar inte hoppas för mycket.
Jag vägrar gå och inte göra något ett år till. Det är den här åldern man måste förbereda sitt vuxna liv, jag kan inte börja något annan senare. Det är FÖRSENT då!
Jag ville vara färdigutbildad när jag flyttar, hade planer vad för slags jobb jag skulle fixa i Stockholm. Jag måste ha just denna utbildning då, för att komma in i en bransch jag vill växa i senare.
Jag vill vara ung och framgångsrik, inte vänta tills jag är gammal. Som sagt så rasade allt, alla mina planer.
För mig funkar det inte att vara helt arbetslös eftersom jag inte får alfa kassa eller socialbidrag. Så nu ska jag gå ett helt år utan en ända krona? det funkar inte!

Självklart ska jag väl inte låta mig ge upp för det här. Men jag kan säga så här, jag dör hellre än att låta mitt liv sluta som städare, mcdonals, säljare eller allt sådant. Nu ska jag vara noga med att påpeka att jag INTE ser ner på sådant folk! Men jag kan inte se mig själv i sådana situationer. Det är för att jag inte vill ha det här typiska "Svensson" livet.
Sen är det också att jag trivs med utveckling, jag lever för det kan man säga. Därför kan jag inte nöja mig med jobb där man inte kan försöka med att bli framgångsrik.
Sen kanske jag inte lyckas men jag måste få känna att jag kan försöka (jag är en tävlingsmänniska) Jag kommer aldrig vara på ett jobb där jag inte kan tävla mig framåt. För jag trivs inte med att jag måste känna mig att jag nöjer mig med precis det jag har, vill alltid kunna bli bättre.
Så nu har jag försökt förklarat, få se hur många som kommenterar något om att jag tydligen ser ner på dem.
Men alla är olika, vissa är tävlingsmänniskor och vill utvecklas medans andra är nöjd och tillfredsställd med livet som det är. Vilket är skitbra för vi behöver alla slags människor på denna jord tror jag..=)

Folk som känner mig vet att jag aldrig är nöjd utan vill att saker ska bli bättre och bättre hela tiden, då hör jag väl hemma till ett sådant arbete också =)

Ska ge lärcentrum ett försök till, nu jävlar ska jag tvinga dem att hjälpa mig! Dem ska hjälpa mig den här gången och leta nått liknade som jag skulle gått.
Även fast det var ju dem som fixade att jag missa utbildningen den här hösten =/